dinice

Nu är det över! Tentorna är skrivna och det känns dunderskönt! Detta var vi tvungna att fira igår, så som vi alltid gör enligt traditionen så gick vi till systerObror för att dämpa ångesten lite, vilket fungerade, men vi behövde släppa loss lite mer så bravaderna fortsatte ute i Nacka, hemma hos Ida, hela härliga femman & Co! Det var supertrevligt, lite spel, lite musik och en massa skitsnack! En mysig inte allt för röjjig kväll. Några drog vidare, jag gick hem och sov som en prinsessa! Sov ända till klockan elva, det är inte ofta det händer, så när jag för en gångs skull får göra det så går mina älskade grannar igång proppmaskinen, är det inte underbart att vakna till sådana ljud?!

Sedan så har vi det mystiska vidundret, jag kan inte förstå, ingen kan förstå..hur tänker du? Tänker du alls? Ju mer jag tänker på det desto knäppare blir jag..Varför måste man/du/ni alla människor vara så otroligt konstiga? För jag är ju uppenbarligen HELT normal, eller?